Bu!

God var den i alla fall!

Mäktig Arena

Äntligen tillbaka på kontoret efter att ha härjat runt på Malmö Arena några intensiva dagar. (Varför det också har varit tyst här på bloggfronten)

Det är en mäktig byggnad. Just nu ser det fortfarande ut som en byggarbetsplats trots att det är invigning om en vecka. Det påminner om en myrstack där massor av människor springer åt alla håll, kämpar in i det sista med att få allt klart och springer ivägen för varandra.
Utsidan har jag lite splitrade känslor för. Rent arkitektoniskt ser det ut som en 70-tals koloss och först tyckte jag att färgen var vidrig, på håll såg det ut som rostskyddsfärg. Men efter att jag för några veckor sedan körde förbi en solig dag insåg jag att den egentligen är bronsfärgad och att ljuset ger en magnifik skimrande färg. Splitrat altså: en ful 70-tals klump som i solsken får en fantastisk färgton…

Insidan är där däremot inget att klaga på. Lite svårt att hitta, som alltid när man kommer till en nygyggnad för första gången. Men nu skulle jag ju mest till utrymmen som ”man normalt inte ska till” som besökare. Om man kommer in rätt väg och håller sig till de allmänna utrymmena så är det nog lättare.

Nu är det snart tårtdax här så jag får kila vidare.

Ciao!

Läs även andra bloggares åsikter om Malmö, Malmö Arena, jobb, mäktig

Dagens Zits 30/10

Ironisk ringsignal eller kommentar?

Läs även andra bloggares åsikter om humor, serier, zits, föreälder, ironisk, telefon, mobil, ringsignal

Dagens Zits 27/10

Jo, nu är det lov igen. Ensam ska man släpa sig upp om mornarna

Läs även andra bloggares åsikter om zits, serier, humor, familj, vardag, lov

Nu är det Jul!

Eller, nu är det på gång i alla fall.
I helgen satte vi första satsen glögg!

Läs även andra bloggares åsikter om jul, recept, glögg, vardag

Dagens Zits 24/10

Den menyn vill jag titta i, vad finns det mer för spännande att beställa?

Läs även andra bloggares åsikter om Humor, serier, Zits, restaurang, meny

Dagens Zits 23/10

Det gäller att visa sig lagom intresserad…

Läs även andra bloggares åsikter om humor, zits, ungdommar, förälder, prata, känslor, lyssna

Dagens Zits 16/10

Det var ett tag sedan Zits visade sig här så jag tror vi kör en trippel:

Läs även andra bloggares åsikter om zits, bil, körkort, ekonomi, serier, humor, förälder

Öppet krig och god sammanhållning

Det här med sammanhållning är ganska intressant. För ungefär ett år sedan flyttade företaget till nya fina dyra lokaler där man samlade alla olika avdelningar som tidigare varit mer och mindre utspridda över stan. Syftet var bl.a. att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan avdelningarna och att sitta samlade och lära känna varandra bättre var den underförstådda strategin. Kostnaden för hela kalaset blev naturligtvis hög och förblir det i form av dyrare hyror etc.

Under det gångna året kan man väl se att det går åt rätt håll men det går långsamt och man umgås fortfarande främst inom avdelningen eller ibland med de man kände senan tidigare.

För någon vecka sedan fick någon gladlynt filur för sig att utlysa en stegtävlig. Han fick företaget att stå för stegräknare, kostnaden för en hemsida som håller räkningen och gestaltar förflyttningen på kartor etc.
Intresset var från början ganska svalt. De redan inbitna träningsfreaken hoppade på men inte mycket mer. Sen kom några smågrupper från olika avdelningar och plötsligt är närmare halva huset involverade (inklusive denna tankspridda gynnare). Tävlingen startade i måndags och målet är att respektive avdelnings samlade steg ska motsvara sträckan mellan Stockholm och Rom.

Vilken effekt det blev! Plötsligt är det ett väldigt tissel och tassel överallt. Människor som aldrig pratar annars står i korridorer och jämför steg, peppar varandra, mobbar konkurrenter etc.

Summa sumarum har denna tävling på mindre än en vecka haft en mångdubbelt större effekt än alla andra ansträngningar tillsammans, och detta till en bråkdel av kostnaden.
Visst, samlokaliseringen är en förutsättning, men ändå.

Läs även andra bloggares åsikter om Krig, sammanhållning, jobb, företag, stegräknare, tävlig, vardag

Fullmatad

Sådär, då är man tillbaka i verkligheten igen efter avdelningens lilla utflykt till Istanbul.

Hjärnan går på högtryck för att sortera alla intryck, för det är många intryck som man samlat på sig under de senaste dagarna. Kontrasterna, miljön, poliserna, maten, den enorma staden som aldrig verkade ta slut…

Jo, jag måste erkänna att några förutfattade meningar fått sig en törn. Å andra sidan är det också några som bekräftats.

Ur ett annan synvinkel blev denna resan en parodi på den vi gjorde för ett år sedan.
Då kom jag ju hem och hittade frun med armen i paket och med enorma blåsor under bandaget. I all hemlighet hade ett antal läkarbesök avverkats och allt var upp och ner.

Denna gången fick jag vid hemkomsten reda på att fruns fötter hade reagerat kraftigt på de tejpade hälsporrarna vilket resulterat i en ny runda till läkaren etc. Som grädde på moset hade dottern lyckats bryta nyckeln i låset till skjulet vilket också hade resulterat i den del stimmande. Det verkar som att jag i fortsättningen ska stanna hemma när resten av avdelningen åker iväg nästa gång. Frun verkar ju få någon allergisk chock varje gång…

Läs även andra bloggares åsikter om resa, istanbul, allergi