Dagens Zits 4/11

november 4, 2008

zits20081104

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


Uppgraderad

augusti 21, 2008

Det var tidigt upp idag. Idag är nämligen dagen då vi uppgraderar 14 till 15 och förberedelser för frukost och paketer på sängen tog lite mer anspråk på tiden än vanliga mornar.
Nåväl gratulationerna gick som smort och hon var glad och nöjd med dagen så långt.

När jag väl lite senare än vanligt var på väg till jobb fick vi ta en annan väg in då den vanliga var avstängd pga en vält långtradare. För vår del var det ingen fara, men alla som var på väg in mot stan blev dirigerade samma väg och de hade inte lika kul. Den slutar nämligen i en korsning som det är helt omöjligt att komma ut ifrån och kön var inte helt oväntat flera kilometer lång. All trafik som normalt kommer in via stora infarten stockades i köerna till denna omöjliga korsning och det var nog många som kom för sent till jobb i morse.
Jag satt i samma kö för ungefär ett år sedan när en olycka medfört samma trafikomledning och det tog närmare en timme att komma förbi. Eftersom jag förstod exakt vad problemet var så ringde jag då polisen föreslog att de borde ha en gubbe i den korsningen för att hjälpa alla ut. Dröm om min förvåning när jag fick beskedet att ”vi hade en kille där, men när vi släppte på trafiken på infarten igen så tog vi bort honom”. Jaha och alla vi som sitter kvar i de kilometerlånga köerna då?

Nåja, man får väl hoppas att de lärt sig och att det gick lättare för de som stod i köerna idag.

Nu ska jag fylla på min kaffemugg och återgå till verkligheten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Semesterdax

juli 11, 2008

Det har varit dåligt med aktivitet här ett tag. Dels har det berott på tidsbrist och dels på sviktande inspiration.

Nu är det dock semesterdax och innebär både en naturlig paus samtidigt som det också innebär mer tid. Faktum är att jag nu och då faktist haft en inspirationstopp och då också ett bloggsug, men då har det varit det där med tiden…

Nu smiter jag i alla fall iväg från kontoret en månads tid och vi får se vad som händer.
Vi har inga större planer i år. Det vankas en tripp till Götet nu till helgen för att hälsa på 16 som jobbar som aupair där nu i två veckor. Hon har fått jobbet hos en gammal vän till mig från gymnasietiden. Efter 13 års tystnad så återupptog vi kontakten i våras vilket jag är väldigt glad över.

Nu är skrivbordet städat och telefonen avstängd.

Semester…


I väntan på ett samtal V ”Slutväntat”

maj 27, 2008

Jobbar hemifrån idag.
Eller jobbar och jobbar förresten. Natten var väl inte den bästa och min mage håller inte stans högsta standard direkt. Kaffekonsumtionen som håller mig någorlunda igång accepteras inte av det som annars brukar betecknas som stålkistan som tål allt.

Nåväl. 14 är hemma idag också. Något som 16 lämnat in en tyst protest över. Hon säger inget men jag vet. Även om hon är fullt medveten om situationens alvar så tycker hon att det är fel. Dels anser hon att 14 driver med oss och utnyttjar situationen och dels mår 16 allt utom bra själv just nu men hon går till skolan ändå.

Även om det som inträffat sätter djupa spår i oss alla (med undantag för 12 som inte fått reda på mer än hälften) så har 16 det extra tufft. Hon toppar nämligen det hela dels med höga krav från skolan, en (biologisk) pappa som hon har en bestämt uppfattning om och en kompis som länge traskat samma väg som 14 just vänt in på. Kompisen har regelbundna depressioner och skär sig regelbundet och 14 har länge erbjudit sig axel att gråta ut över. Som om inte det var nog karvade kompisen ytterligare jack i armarna veckan efter 14:s självmordsförsök.
Hon har det inte lätt just nu, men kämpar tappert på och reagerar därför på 14:s hemmavarande.

Ja just ja. Samtalet vi väntade på.
När jag kom hem igår från jobb meddelade frun att läkaren ringt henne (!?! Det var ju mitt mobilnummer hon fick) och meddelare att de hittat provsvaren (var framgick inte) och att allt såg bra ut. Det var ett välkommet besked som tydligen satt långt inne. Nu ska jag meddela BUP så att vi kan reda ut hur hennes medicinering kring ADHDn ska se ut. Vi avbröt ju intrimningen av den i samband med att hela den här soppan startade.

Nu ska jag leta upp en Lanzo och fortsätta med min rapport som väntar på att bli klar…

Ha det så länge!


I väntan på ett samtal IV

maj 26, 2008

Läkaren ringde faktiskt ganska kort efter att jag pratat med den hjälpsamma kvinnan på arkivet.

Mycket lyckligare över det blev jag inte. Hon konstaterade att hon inte fått några provsvar, något hon tyckte var konstigt.
– Hade vi verkligen varit på labb och lämnat?
– Jo, i måndags enligt givna order. Jag var själv med.
– Konstigt. Det syns inget i den databas där det brukar komma. Jag ska titta i ett par andra också. Annars får jag be sköterskorna kolla i ”den stora” databasen.
– Jaha, och när vet vi mer?
– Vet inte, men jag återkommer till dig oavsett vad vi kommer fram till.

Kommer fram till vaddå kan jag inte låta bli att undra för mig själv. Visst kan jag ringa ner till distriktet och kolla om allt gått iväg som det ska etc, men ska vi ta om det annars?

Alltså är vi tillbaka till ursprungsläget: I väntan på ett samtal…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
 


I väntan på ett samtal III

maj 26, 2008

Fortsättningen följer i rask takt. Damen i arkivet svarade på andra signalen och vär både vänlig och hjälpsam. Problemet var bara att hon inte kunde hjälpa.

Jag var andra personen idag som ringde med motsvarade ärenden och både hade hänvisats av barnakuten. Hon insåg dock min frustration (ok, jag förklarade att det inte är hennes fel men hon fick höra vad jag tykte om barnakutens telefonsvarare) och lovade att försöka jaga fram resultaten och faxa till BUP. Hon skulle också försöka få läkaren att ringa mig.

14 är hemma idag igen. Hon gick till skolan både i torsdags och fredags och spenderade mycket tid i stallet under den gågna helgen. Men vid frukosten i morse märkte vi att hon inte mådde bra. 20 minuter före skolstart hittade frun henne nerbäddad i sängen med täcket över huvudet. Båda stannar därför hemma idag och jag förbereder mig på en eventuell hemmadag i morgon…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


I väntan på ett samtal II

maj 26, 2008

I 4 dygn har jag nu mötts av en telefonsvarare som vänligt konstaterar att de inte har möjlighet att ta emot mitt samtal nu utan att jag ska försöka igen senare. Denna telefonsvarare står på barnakuten på UMAS och enligt växeln slår personalen till den när de har för mycket att göra.

Jo, det låter väl rimligt tänkte jag – i torsdags morse när jag började ringa – men nu är det inte lika rimligt längre. Orsaken till samtalet är att vår läkare på BUP vill få del av provsvaren som togs i måndags, men eftersom remissen till lab utgick från barnakuten på UMAS är det naturligtvis också de som får svaret. Tydligen ligger det på oss att lirka ut dessa svar för vidarebefordran till BUP.

I fredags eftermiddag tröttnade jag och komponerade ett kortfattat och vänligt fax där jag förklarade mitt ärende, de misslyckade telefonkontakterna och uppmaningen att ringa till mig. Sedan dess har jag fortsatt att regelbundet ringa hela helgen, men med samma nedlåtande resultat.

Idag tröttnade jag och körde helt enkelt in till dem på vägen till jobb. Efter att ha traskat genom en öde korridor hittar jag tre personer i ett administrativt utrymme. En var civilklädd men tillhörde absolut avdelningen och hade troligen nyss gått av. De andra två pillade lojt bland papper och annat. Jag förklarade mitt ärende och att jag försökt nå dem sedan torsdags morgon.
”Jo, vi har inte riktigt kapacitet för att klara av telefonen också just nu” blev svaret. Jag påtalade mitt fax i fredags men fick ingen respons på det.

De undrade varför inte BUP ringde själva, de har akutnummer dit.
Ring och fråga, meddela provsvaren när ni ändå är igång tänkte jag.
Tydligen måste jag ringa deras arkiv för att få svaren, och dessa ska svara i telefon.

Jag gick där ifrån men orden ringandes i öronen. ”vi har inte riktigt kapacitet för att klara av telefonen också just nu”. Nä jag har heller inte tillräcklig kapacitet just nu, men vad fan hjälper det.

Jag förstår att de kan ha behov av att stänga av telefonen periodvis när trycket är högt, men i fyra dygn i sträck? Pulsen verkade dessutom inte vara så hög när jag var på besök i morse. Jag börjar tro att vi har väldigt olika syn på definitionen av arbetstopp.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,